söndag 1 september 2019

Söndag vecka 7

Nu var det superlänge sedan jag uppdaterade. Och det är så mycket som har hänt.
Nu är det nämligen ingen av våra bebisar som letar hem längre. Alla har ett nytt som väntar på dom.

Jag hade tänkt uppdatera tidigare i veckan, men först fick vi ju besök av Zeds nya familj.
Sen har minsta människan i familjen fyllt fem år, så det har liksom varit ännu mer full rulle här än vanligt. För full rulle är det verkligen varje dag här i stugan nu.
Wow som bebisarna växer. Och vad dom har utvecklats. Ibland tittar jag tillbaka på bilder från några veckor sedan och man slås av förvåning att dom faktiskt alldeles nyss var så små att man knappt kan tro att det är dom.

Zed kommer i alla fall att flytta till Umeå. Till ett supermysigt par. Dom har dessutom en liten ragdoll kille hemma som Zed kommer att få leka med hela dagarna. Och eftersom att det inte kommer att skiljas så himla mycket i åldern mellan dom grabbarna så tror jag att dom kommer att ha himla kul ihop när dom väl lär känna varandra ordentligt. Jag kommer ju ihåg hur mycket Savannah och Samson rejsade runt här i huset första halvåret och lekte med varandra.
Alltid skönt att veta att dom har varandra de gånger man måste vara hemifrån längre stunder. Då har dom ju i alla fall varandra som sällskap.



Zion lilla gullrumpan han hamnar längst ifrån oss av alla bebisarna. Han flyttar till Sundsvall, Vi har inte haft möjlighet att träffa hans familj i verkliga livet på grund av att Sverige trots allt kan vara ett väldigt avlångt land. Men däremot så har vi haft kontakt i flera veckor, både i skrift och telefon. Så det känns ändå bra. Man har ändå hunnit ha så mycket kontakt att man fått en rätt klar bild av varandra ändå tror jag. Man måste ju nästan lita på varandra ännu mer när man inte kan träffas på riktigt. Köparen ska ju få känslan att man litar på att katterna faktiskt växer upp i ett rent och fräscht hem med lek och kärlek och att dom tas om hand ordentligt. Ska man dessutom skicka en handpenning så är det ju ännu viktigare att man känner att man inte blir lurad. Så på sätt och vis är det ju kanske till och med läskigare för köparen. Men, som sagt. Jag tror att jag törs tala för oss båda när jag säger att det känns rätt. Zion kommer att få det fint....den lilla sörlänningen som han blir.

Nu har vi inga mer katter kvar som söker nya hem. Det känns helt galet. Både en enorm glädje och lättnad. Gädje för att vi känner oss nöjda med de hem vi har valt. Lättnad för att det har gått så smidigt. Det har inte kommit hit någon som man liksom känt att "nej, gud det här känns inte alls bra" Snarare tvärtom, det har verkligen varit människor som vi har gillat väldigt skarpt. Och så klart är det ju skönt att veta att dom har hem som väntar på dom. Detta är ju för jössenamn våran första kull.
Ibland har man ju varit lite orolig, -vad gör man om man inte får en enda såld. Jag måste vara ärlig. Jag har varit lite nervös. Jag har tänkt att det kanske skulle vara jätte jätte svårt att hitta bra människor som vill köpa en katt för 11.000 av just oss. Det kan ju finnas hur många andra fina Nevor ute som helst. Kanske finns många andra jätte erfarna uppfödare med kullar som känns mycket tryggare och mer lockande än oss. Det lilla nyfödda katteriet.

Men uppenbarligen så fick vi ändå fler intresserade än vad vi hade antal katter och erbjuda.
Och jag är inte bara väldigt glad och tacksam för de hem och de människor vi valde denna gång.
Jag är minst lika glad och tacksam för alla er andra som har skrivit, berättat om er själva, tyckt att våra bebisar är fina. Alla ni har också varit otroligt fina och känts som bra människor. Jag har många gånger önskat att vi hade haft fler katter så att vi inte hade behövt välja bort någon.
Det har varit helt overkligt hur många det är som faktiskt har skrivit. Det hade jag aldrig ens vågat drömma om.

Nu är det bara en månad kvar med dessa små för oss. Och eftersom att alla redan har ett hem efter den här tiden så kommer vi försöka att bara njuta av den sista tiden vi får tillbringa med dessa små liv. På tisdag blir första veterinärbesöket för dom. Vaccination nummer 1. Det kommer bli spännande och jag är nästan lite nervös. Kommer dom att bli helt traumatiserade av bilresan och sprutan, eller kommer dom att vara modiga och tuffa.

Så spännande 😊 Samma dag som dom blir åtta hela veckor.
En tanke slog mig faktiskt idag. Tänk att förr levererade man katter redan vid åtta veckor. Det är ju helt galet. Våra kissar har ju en fantastisk mamma som fortfarande lär dom en massa nya saker varje dag. Hon demonstrerar hur man klöser på klösträd. Hon samlar ihop alla och tvättar och kurrar. Hon diar lite ibland, men väldigt korta stunder. Kanske mest för myset. Men hon har inte börjat stöta bort dom, så hade vi tex levererat våra katter på tisdag så hade hon ju inte ens hunnit sluta dia dom självvalt.


Men nu börjar det nog vara hög tid snart att sluta för det börjar vara trångt om saligheten
😂

Nej, nu måste jag gå och göra något vettigt. Utfodra människobarna till exempel.
Kram från oss på Karlesia´s

söndag 25 augusti 2019

Full fart mot 7 veckor

Det är mycket som har hänt sedan sist jag skrev.

Akali vår lilla chokladnos har hittat sina människor.
Ett jätte gulligt par från Boden som kom och hälsade på i fredags.
Det blev så klart kärlek vid första ögonkastet.
Det kändes jätte bra. Ytterligare en gång så känner jag så där i hjärtat att jag tror att vi verkligen funnit det perfekta hemmet för just henne. Det är så himla skönt.
För det kommer att underlätta den dagen då det är dags att lämna över, inte våra utan deras guldklimpar. Som vi får ha ynnesten att förvalta under ett tag.
Lilla Akali som kommer att flytta till Boden.
Det häftigaste med det är att hon kommer att bo bara ett stenkast ifrån min kusin,
 som vi brukar hälsa på i alla fall 3 gånger per år.
Kanske vi kommer att kunna få hälsa på henne någon gång. 


Nu är det ännu mer fart i bebisarna. Långa vakna stunder och kortare vila.
Det är absolut ingen dans på rosor att ha kattungar.
Det är mycket städning (jag är lite pedant, men det är bara att släppa just nu)
Det är fem stycken kattlådor som behöver tömmas flera gånger per dag.
Det är en massa jobb med att bebis-säkra huset. Det måste dammsugas och sopas flera gånger om dagen och skuras golv nästan varje dag.
Man vill ju ändå ha det rent och fint runt dyrgriparna.
Men det är inte lätt att hinna hålla efter. Fast det är det värt tusen gånger om.
Man behöver liksom absolut ingen TV när dom är vakna, jag kan aldrig se mig mätt på dom när dom busar och leker.

I veckan ska vi skicka in registreringen av kullen tilll sverak.
Vår första kull kommer vi nog kalla Legends kullen, vi har ett tema på denna kull.
Och det kommer från ett dator spel där jag tyckte att det fanns så fina namn.
Många har ju tex ABC kullar. Men vi kommer nog att ha kullar med olika teman.
Som våra uppfödare hade med bägge av våra kullar. Savannahs kull var en tulpankull och har namn efter olika tulpan sorter. Samsons kull var en Sons of anarchy kull och har fått namn efter karaktärerna som är med i serien.

Nu har vi endast två ungar som inte ännu har hittat sina hem, men vi har några som är intresserade. Men som bor längre bort. Det kommer att bli svårt att välja.

Alma


Idag vägde vi allihopa och dom har gått upp i vikt väldigt fint allesammans. Mamma Savannah är en utom ordentligt grym mamma som verkligen är mån om sina barn. Och jag måste säga att jag tycker att hon har växt sedan hon blev dräktig i sin person. Hon har blivit mer social och självsäker och jag har aldrig älskat henne så mycket som nu.
Samson är ju precis lika gosig och mysig som vanligt.

Zion. Den förstfödda bamsingen
Också Zion

Busungarna Alma och Ziggs


Vackra mamman Savannah

All inredning ligger risigt till, tur för Ziggz att detta bara är en fusk-kaktus

Akali som alldeles just hittat sitt hem

Zion

Zion och Zed


Zed-bubben


Pappan Samson, familjens nallebjörn

De stolta föräldrarna
Idag ändrade vi annonsen på blocket och har fått väldigt mycket respons från människor som låter underbara. Det alla vill veta är hur pojkarna verkar vara i lynnet och jag måste skryta och säga att alla faktiskt verkar vara väldigt fina, sociala och sällskapliga. Jag tror att deras föräldrar har varit den perfekta duon som har fört sina fina egenskaper vidare på bebisarna.

Jag vill bara tillägga att jag aldrig använder filter på mina bilder, förutom att jag ibland kan blurra bakgrunden ibland om den blir ful. Däremot försöker jag dra fördel av ljus för att förstärka deras fina blå ögon tex. men det man ser på bilderna är vad man får liksom.
Jag är som privatperson helt emot allt med denna fejkade, perfektheten som en del vill ge sken av.
Därför kommer jag aldrig försöka försköna mina bilder med falska filter.

Det kanske inte var en viktig information, men för mig känns det viktigt.

Nu har jag inget mer att berätta om denna dag. Mer än att vi njuter av varenda sekund och att alla buskorvarna är helt ljuvliga. Och att jag avundas er som kommer att få dela resten av deras liv tillsammans med dom 😍😘

Puss och kram från oss <3




onsdag 21 augusti 2019

Onsdag

Idag har smågrynen fått flytta upp från bebis kammaren till vardagsrummet och köket. 
Vi har spärrat av resten av huset för att vi är rädda för trapporna som har öppna trappsteg.
Det är ändå tillräckligt stort i köket och vardagsrummet. mycket nytt att upptäcka.
En stor fördel är att det också är bättre ljus här så det är lättare att gå fina bilder på sötnosarna.

 



 



 






 




Dagens bilder.
Savannah verkar faktiskt tycka att det är mysigt att komma upp ur barnkammaren.
Hon kan återigen ligga på sin favorit plats på soffan och spendera mer tid ute på altanen där hon trivs som bäst och ändå vara nära sina bebisar.
Det känns så skönt för jag var rädd att hon skulle tycka att det var jobbigt.

God natt från oss på Karlesia´s

tisdag 20 augusti 2019

6 veckor idag :)

Idag är det älsklingarnas sex veckors-dag.
Jisses, tiden bara springer förbi. Dagarna går så snabbt.
Bebisarna har börjat äta mush, det är en slags malet kött som dom äter rått.
Det är inga tillsatta smaker och bra för deras tänder.
Det ser ut som större köttbullar liksom. Man förvarar dom i frysen och tinar dom i rumstemperatur.
Jag är så imponerad över hur duktiga alla är på att gå på lådan redan. Alltså det är helt otroligt, vi hittar aldrig bajs eller kiss utanför lådan. Jag hade ställt in mig på att det skulle bli mycket städande och torkande efter små "missöden" Men icket.

Idag har vi bokat tid för första vaccineringen och kollen på de små. Vi fick tid på deras åtta veckors dag. Herre min, det är ju alldeles snart.

Vi sover ju i rummet intill deras "bebis rum" i gillestugan och dom har börjat komma och hälsa på oss allt oftare. Dom kan klättra upp i sängen själva. Och idag låg dom till och med och tog en tupplur med oss i sängen. Så himla mysiga.

Zed bubben (söker sin/sina människor)
Milla våran djurtjej är i himmelriket med dom små



Mys


 
Ziggz (som har en familj som väntar på honom)



Zion med det bildsköna ansiktet.

Zion till vänster & Zed till höger (bägge söker människan som är rätt)
Akali (flickan)



Akali (flickan)

Zion

Så ser våra dagar ut. Jag delar med mig av några bilder som är dagsfärska 😍
Dom är så söta så jag nästan ibland önskar lite i smyg att ingen ska vilja ha dom. 
För mig är det 2 av mina absoluta favoriter som är kvar än så länge.
Om ingen familj vill ha dom kan jag liksom säga "men oj attans då, jag antar att jag måste ha tre katter till,,,,vem har sagt att man inte kan ha sex katter liksom" 😏😜

Vi ses och hörs. 
Kramar från Karlesia´s 

lördag 17 augusti 2019

Spännande saker

Det har varit mycket sista tiden så jag har inte alls hunnit uppdatera här så mycket och ofta som jag hade tänkt. 
Och när jag väl har försökt vara duktig har det bara blivit fel.
 Tur att jag har min mamma som är min data-support.

Idag har vi haft besök av Ziggz nya familj. Det är faktiskt andra gången. 
Första gången kom dom för att titta och "tingade" honom muntligt. 
Men idag så skrevs pappret på, så nu är det officiellt. 
En till av bebisarna som har ett fint hem att flytta till. 
Superfina människor och jag kände att jag gillade dom efter fem minuter. 
Det bästa av allt är att han blir kvar i Skellefteå så det kommer att finnas möjlighet att komma och hälsa på honom i framtiden. Han kommer att få det superbra.


Idag har jag börjat pyssla och planera bebisarnas mappar som dom ska få med när dom flyttar.

En sån fick vi med från Samsons uppfödare och det kändes så mysigt, så det är något som jag vill göra för mina kommande köpare. 
Det kändes så personligt och lite lyxigt, som att hon hade lagt ner tid och kärlek för oss köpare. 

Nu är det verkligen så häftigt med kattungarna. Jisses vad snabbt dom utvecklas. 
Dom är vakna fler och längre stunder. Dom är modiga, nyfikna och sociala redan.
Alla har börjat gå på lådan och jag har faktiskt inte direkt hittat några spår efter olyckor. 

Jag tror att dom ska få bo kvar i gillestugan ett litet tag till för vi sover ju i rummet intill och nu när kissarna är här spenderar vi galet mycket tid här. Känns tryggast att ha dom nära i fall det skulle vara något, Men jag längtar allt mer efter att dom ska få flytta upp med oss på övervåningen också. 

Där uppe är det trevligare ljus också, så man får se deras vackra färger lite bättre. 
Ljuset i källaren är liksom så dunkelt och gör att dom ser nästan orangea ut. 

 



 



 


Att få den här kullen är bland det mest spännande som jag har varit med om. 
Och detsamma gäller för Jonas. Vi är rörande överens om att vi vill göra detta igen. 
Kanske inte med exakt samma föräldrar. Men vi känner att det här vi får uppleva nu är en sak som vi har tillsammans. Och båda älskar katter. Vad kan då vara bättre än att få vara med om att få ha kattungar om så bara för en stund när man inte kan ha hur många katter som helst permanent. 
Jag har ju inte direkt några intressen förutom mina djur. Dom är min terapi. 
Och just i detta nu så känns det som att hela mitt liv handlar om katterna. 
Det enda jag tänker på (förutom barnen då så klart) och jag tänker också att detta måste vara en jätte bra sak för barnen. Tänk så roligt att få ha kattungar. 
Dom får lära sig att måna om djur och jag har sagt till mina barn att deras uppgift är att visa kattungarna att barn är snälla. Det är en uppgift som dom verkligen tar på största allvar.




Det var allt jag hade att berätta för denna gång. Stora kramar från oss alla 💖