Varför Neva Masquerade?!

Jag tänkte att jag kunde berätta lite om varför just vi fastnade för rasen Neva Masquerade.

Egentligen handlade det bara om en ren slump, eftersom att vi hade haft en katt som vi fick tvingas att ta bort då hans ålderskrämpor blev alldeles för svåra.

Jag började kolla på blocket helt maniskt varje dag efter kattungar.

Jonas (min man & andra halvan i Karlesia´s) var något av en bromskloss när jag kom och visade alla möjliga annonser på små söta huskatter. 

Han sa att OM vi ska ha en till katt igen så ska det kännas helt rätt direkt jag ser den.

Jag är ju mer impulsiv och tycker ju liksom att alla kattungar oavsett kan kännas helt rätt.

Jag har dock alltid föredragit långhåriga katter. Jag gillar fluffet. 

Så det var ju långhåriga kattungar jag kollade på. Jag är förtjust i stora katter.

Jag har också alltid varit förtjust i ragdoll. Jag tycker det är vackert med blå ögon.

Men att skaffa en raskatt har egentligen aldrig varit särskilt viktigt för mig.

Men så...en kväll när Jonas jobbade kväll så fick jag ett sms med en länk till blocket. 

Där var en annons på världens sötaste lilla krabat.

I sms:et stod det -den HÄR katten ska jag ha, annars blir det ingen!

Vi ringde så klart på annonsen snabbt som ögat och tingade honom rakt av.

Dock fick jag en smärre chock när jag såg priset -ELVA TUSEN?!

Jag trodde att han hade blivit galen. Vi hade ju egentligen kanske inte en köpa-katt-budget precis.

Och rasen Neva Masquerade hade jag aldrig ens hört talas om. Så jag började googla om dom https://www.sverak.se/kattraser/neva-masquerade/

Och när jag läste där så tyckte jag att det kändes som en typ fullträff på allt som jag gillar med katter. Stora katter, med stora tassar. Samson såg ju nästan ut som en liten ragdoll.

Att dom är lite allergivänliga var ju inte egentligen inte viktigt för oss eftersom att ingen i familjen är allergisk. Men vad sjutton. Det är ju alltid ett plus om man får främmande som är känsliga.

För en del allergiker som på grund av sin allergi aldrig har kunnat vara med andra katter kan ju faktiskt ha Neva/sibirisk katt. Självklart fungerar det ju inte för alla tyvärr. 

Som med allt annat här i världen så fungerar det ju olika för olika människor. 

Men det är ändå en lyckligt lottad skara allergiker som faktiskt har så tur att dom tål just den här rasen. Vi har ju kvar våran huskatt Silver som är 14 år. 

Så hemma hos oss kan man ju omöjligt veta om man tål våra Nevor eller inte, eftersom att Silver bor här och det finns ju spår av honom överallt så kan ju den som är allergisk känna av honom. 

Men det finns en del som erbjuder att man får komma och hälsa på och testa att gosa med Nevor och Sibiriska katter hos så kallade testhem. Där bor det inga andra djur som folk med allergi kan reagera på så då är det lättare att testa om man tål eller inte.

Att vi hittade denna ras var en ren slump egentligen. Vi hade ju inte en susning om att den ens fanns. Sibiriska katter visste man ju om men jag hade ingen aning om att dom hade en syster-ras.

Och eftersom att vi inte var ute efter en särskild ras egentligen så hade vi ju liksom inte pluggat på innan vi ens tingade honom. Man skulle kunna säga att det var lite som att köpa grisen i säcken.

Vi skyndade ju oss bara att övertala hans underbara uppfödare om att VI var dom som vi önskade att hon skulle välja. Vi förstod att många skulle vara intresserade av honom. Och hon valde oss 💓

Det är nästan som en kärlekshistoria, kärlek vid första ögonkastet. Bara en bild liksom. Vi var helt sålda och väntan kändes olidligt lång. Jag älskade när det plingade till på messenger och uppfödaren hade skickat en bild på honom. Det är en av anledningarna till varför vi har startat just denna blogg, vår facebook sida och vårt instagramkonto. För de som tingar kattungarna är väntan superlång. Och man kan inte få nog av att se bilder på sin lilla kärlek. 

Så tanken är att man ska få vara med så mycket som det bara går.

När vi fick hem Samson var han allt vi hade önskat oss och lite till. Han var sån himla skön filur. Han var så himla mysig, nyfiken, sällskaplig. Han hade så söta sätt att ligga på och när man bar på honom var han så där som ragdolls är lite kända för att vara, han liksom bara hängde som en söt liten nallebjörn. Jag förälskade mig i hans stora runda tassar. Han kurrade så fort man tittade på honom. Han ville hänga med överallt precis hela tiden, som våran hund.

Sen fick vi liksom mersmak och blodad tand. Vi läste mer om Nevor. Började följa olika konton på facebook för Nevor. Vi blev lite intresserade av att kanske prova ställa ut på en kattutställning. Allt kändes så spännande. Och i den bubblan så blev det liksom bara så att vi "råkade" köpa en hona också. Våran älskade Savannah.

Hon är också helt underbar. Våran lilla prinsessa. Hon är inte lika mycket för att vara i famnen och är inte lika så där att hon nödvändigtvis alltid måste vara med överallt på samma vis som Samson. Men, hon älskar att "prata" så fort man tittar på henne och säger hej så börjar en diskussion. Hon svarar på allt man säger. Hon ÄLSKAR att bli kammad och kliad och vill gärna att man ska sitta med henne på golvet och klia henne i evigheter. Hon älskar att bli kammad så mycket att hon har lärt sig att känna igen ljudet när jag öppnar lådan där jag förvarar kammarna och borstarna. Då kommer hon snabbt som attans. Hon är otroligt kärleksfull och trots att hon inte uppfattas lika framåt som Samson, hon är liksom mer den som hellre håller sig undan om det blir för mycket liv och rörelse. Och då skulle man ju kunna tänka att hon skulle tycka att det är jobbigt med småbarnen i huset. Men hon är väldigt förtjust i barnen, speciellt våran son. Hon är bara helt enkelt en fantastisk prinsessig katt som på sitt prinsessiga sätt glider omkring här i huset.