söndag 25 augusti 2019

Full fart mot 7 veckor

Det är mycket som har hänt sedan sist jag skrev.

Akali vår lilla chokladnos har hittat sina människor.
Ett jätte gulligt par från Boden som kom och hälsade på i fredags.
Det blev så klart kärlek vid första ögonkastet.
Det kändes jätte bra. Ytterligare en gång så känner jag så där i hjärtat att jag tror att vi verkligen funnit det perfekta hemmet för just henne. Det är så himla skönt.
För det kommer att underlätta den dagen då det är dags att lämna över, inte våra utan deras guldklimpar. Som vi får ha ynnesten att förvalta under ett tag.
Lilla Akali som kommer att flytta till Boden.
Det häftigaste med det är att hon kommer att bo bara ett stenkast ifrån min kusin,
 som vi brukar hälsa på i alla fall 3 gånger per år.
Kanske vi kommer att kunna få hälsa på henne någon gång. 


Nu är det ännu mer fart i bebisarna. Långa vakna stunder och kortare vila.
Det är absolut ingen dans på rosor att ha kattungar.
Det är mycket städning (jag är lite pedant, men det är bara att släppa just nu)
Det är fem stycken kattlådor som behöver tömmas flera gånger per dag.
Det är en massa jobb med att bebis-säkra huset. Det måste dammsugas och sopas flera gånger om dagen och skuras golv nästan varje dag.
Man vill ju ändå ha det rent och fint runt dyrgriparna.
Men det är inte lätt att hinna hålla efter. Fast det är det värt tusen gånger om.
Man behöver liksom absolut ingen TV när dom är vakna, jag kan aldrig se mig mätt på dom när dom busar och leker.

I veckan ska vi skicka in registreringen av kullen tilll sverak.
Vår första kull kommer vi nog kalla Legends kullen, vi har ett tema på denna kull.
Och det kommer från ett dator spel där jag tyckte att det fanns så fina namn.
Många har ju tex ABC kullar. Men vi kommer nog att ha kullar med olika teman.
Som våra uppfödare hade med bägge av våra kullar. Savannahs kull var en tulpankull och har namn efter olika tulpan sorter. Samsons kull var en Sons of anarchy kull och har fått namn efter karaktärerna som är med i serien.

Nu har vi endast två ungar som inte ännu har hittat sina hem, men vi har några som är intresserade. Men som bor längre bort. Det kommer att bli svårt att välja.

Alma


Idag vägde vi allihopa och dom har gått upp i vikt väldigt fint allesammans. Mamma Savannah är en utom ordentligt grym mamma som verkligen är mån om sina barn. Och jag måste säga att jag tycker att hon har växt sedan hon blev dräktig i sin person. Hon har blivit mer social och självsäker och jag har aldrig älskat henne så mycket som nu.
Samson är ju precis lika gosig och mysig som vanligt.

Zion. Den förstfödda bamsingen
Också Zion

Busungarna Alma och Ziggs


Vackra mamman Savannah

All inredning ligger risigt till, tur för Ziggz att detta bara är en fusk-kaktus

Akali som alldeles just hittat sitt hem

Zion

Zion och Zed


Zed-bubben


Pappan Samson, familjens nallebjörn

De stolta föräldrarna
Idag ändrade vi annonsen på blocket och har fått väldigt mycket respons från människor som låter underbara. Det alla vill veta är hur pojkarna verkar vara i lynnet och jag måste skryta och säga att alla faktiskt verkar vara väldigt fina, sociala och sällskapliga. Jag tror att deras föräldrar har varit den perfekta duon som har fört sina fina egenskaper vidare på bebisarna.

Jag vill bara tillägga att jag aldrig använder filter på mina bilder, förutom att jag ibland kan blurra bakgrunden ibland om den blir ful. Däremot försöker jag dra fördel av ljus för att förstärka deras fina blå ögon tex. men det man ser på bilderna är vad man får liksom.
Jag är som privatperson helt emot allt med denna fejkade, perfektheten som en del vill ge sken av.
Därför kommer jag aldrig försöka försköna mina bilder med falska filter.

Det kanske inte var en viktig information, men för mig känns det viktigt.

Nu har jag inget mer att berätta om denna dag. Mer än att vi njuter av varenda sekund och att alla buskorvarna är helt ljuvliga. Och att jag avundas er som kommer att få dela resten av deras liv tillsammans med dom 😍😘

Puss och kram från oss <3




onsdag 21 augusti 2019

Onsdag

Idag har smågrynen fått flytta upp från bebis kammaren till vardagsrummet och köket. 
Vi har spärrat av resten av huset för att vi är rädda för trapporna som har öppna trappsteg.
Det är ändå tillräckligt stort i köket och vardagsrummet. mycket nytt att upptäcka.
En stor fördel är att det också är bättre ljus här så det är lättare att gå fina bilder på sötnosarna.

 



 



 






 




Dagens bilder.
Savannah verkar faktiskt tycka att det är mysigt att komma upp ur barnkammaren.
Hon kan återigen ligga på sin favorit plats på soffan och spendera mer tid ute på altanen där hon trivs som bäst och ändå vara nära sina bebisar.
Det känns så skönt för jag var rädd att hon skulle tycka att det var jobbigt.

God natt från oss på Karlesia´s

tisdag 20 augusti 2019

6 veckor idag :)

Idag är det älsklingarnas sex veckors-dag.
Jisses, tiden bara springer förbi. Dagarna går så snabbt.
Bebisarna har börjat äta mush, det är en slags malet kött som dom äter rått.
Det är inga tillsatta smaker och bra för deras tänder.
Det ser ut som större köttbullar liksom. Man förvarar dom i frysen och tinar dom i rumstemperatur.
Jag är så imponerad över hur duktiga alla är på att gå på lådan redan. Alltså det är helt otroligt, vi hittar aldrig bajs eller kiss utanför lådan. Jag hade ställt in mig på att det skulle bli mycket städande och torkande efter små "missöden" Men icket.

Idag har vi bokat tid för första vaccineringen och kollen på de små. Vi fick tid på deras åtta veckors dag. Herre min, det är ju alldeles snart.

Vi sover ju i rummet intill deras "bebis rum" i gillestugan och dom har börjat komma och hälsa på oss allt oftare. Dom kan klättra upp i sängen själva. Och idag låg dom till och med och tog en tupplur med oss i sängen. Så himla mysiga.

Zed bubben (söker sin/sina människor)
Milla våran djurtjej är i himmelriket med dom små



Mys


 
Ziggz (som har en familj som väntar på honom)



Zion med det bildsköna ansiktet.

Zion till vänster & Zed till höger (bägge söker människan som är rätt)
Akali (flickan)



Akali (flickan)

Zion

Så ser våra dagar ut. Jag delar med mig av några bilder som är dagsfärska 😍
Dom är så söta så jag nästan ibland önskar lite i smyg att ingen ska vilja ha dom. 
För mig är det 2 av mina absoluta favoriter som är kvar än så länge.
Om ingen familj vill ha dom kan jag liksom säga "men oj attans då, jag antar att jag måste ha tre katter till,,,,vem har sagt att man inte kan ha sex katter liksom" 😏😜

Vi ses och hörs. 
Kramar från Karlesia´s 

lördag 17 augusti 2019

Spännande saker

Det har varit mycket sista tiden så jag har inte alls hunnit uppdatera här så mycket och ofta som jag hade tänkt. 
Och när jag väl har försökt vara duktig har det bara blivit fel.
 Tur att jag har min mamma som är min data-support.

Idag har vi haft besök av Ziggz nya familj. Det är faktiskt andra gången. 
Första gången kom dom för att titta och "tingade" honom muntligt. 
Men idag så skrevs pappret på, så nu är det officiellt. 
En till av bebisarna som har ett fint hem att flytta till. 
Superfina människor och jag kände att jag gillade dom efter fem minuter. 
Det bästa av allt är att han blir kvar i Skellefteå så det kommer att finnas möjlighet att komma och hälsa på honom i framtiden. Han kommer att få det superbra.


Idag har jag börjat pyssla och planera bebisarnas mappar som dom ska få med när dom flyttar.

En sån fick vi med från Samsons uppfödare och det kändes så mysigt, så det är något som jag vill göra för mina kommande köpare. 
Det kändes så personligt och lite lyxigt, som att hon hade lagt ner tid och kärlek för oss köpare. 

Nu är det verkligen så häftigt med kattungarna. Jisses vad snabbt dom utvecklas. 
Dom är vakna fler och längre stunder. Dom är modiga, nyfikna och sociala redan.
Alla har börjat gå på lådan och jag har faktiskt inte direkt hittat några spår efter olyckor. 

Jag tror att dom ska få bo kvar i gillestugan ett litet tag till för vi sover ju i rummet intill och nu när kissarna är här spenderar vi galet mycket tid här. Känns tryggast att ha dom nära i fall det skulle vara något, Men jag längtar allt mer efter att dom ska få flytta upp med oss på övervåningen också. 

Där uppe är det trevligare ljus också, så man får se deras vackra färger lite bättre. 
Ljuset i källaren är liksom så dunkelt och gör att dom ser nästan orangea ut. 

 



 



 


Att få den här kullen är bland det mest spännande som jag har varit med om. 
Och detsamma gäller för Jonas. Vi är rörande överens om att vi vill göra detta igen. 
Kanske inte med exakt samma föräldrar. Men vi känner att det här vi får uppleva nu är en sak som vi har tillsammans. Och båda älskar katter. Vad kan då vara bättre än att få vara med om att få ha kattungar om så bara för en stund när man inte kan ha hur många katter som helst permanent. 
Jag har ju inte direkt några intressen förutom mina djur. Dom är min terapi. 
Och just i detta nu så känns det som att hela mitt liv handlar om katterna. 
Det enda jag tänker på (förutom barnen då så klart) och jag tänker också att detta måste vara en jätte bra sak för barnen. Tänk så roligt att få ha kattungar. 
Dom får lära sig att måna om djur och jag har sagt till mina barn att deras uppgift är att visa kattungarna att barn är snälla. Det är en uppgift som dom verkligen tar på största allvar.




Det var allt jag hade att berätta för denna gång. Stora kramar från oss alla 💖

söndag 11 augusti 2019

Varför Neva Masquerade?!

Jag tänkte att jag kunde berätta lite om varför just vi fastnade för rasen Neva Masquerade.

Egentligen handlade det bara om en ren slump, eftersom att vi hade haft en katt som vi fick tvingas att ta bort då hans ålderskrämpor blev alldeles för svåra.
Jag började kolla på blocket helt maniskt varje dag efter kattungar.
Jonas (min man & andra halvan i Karlesia´s) var något av en bromskloss när jag kom och visade alla möjliga annonser på små söta huskatter. 
Han sa att OM vi ska ha en till katt igen så ska det kännas helt rätt direkt jag ser den.
Jag är ju mer impulsiv och tycker ju liksom att alla kattungar oavsett kan kännas helt rätt.
Jag har dock alltid föredragit långhåriga katter. Jag gillar fluffet. 
Så det var ju långhåriga kattungar jag kollade på. Jag är förtjust i stora katter.
Jag har också alltid varit förtjust i ragdoll. Jag tycker det är vackert med blå ögon.
Men att skaffa en raskatt har egentligen aldrig varit särskilt viktigt för mig.
Men så...en kväll när Jonas jobbade kväll så fick jag ett sms med en länk till blocket. 
Där var en annons på världens sötaste lilla krabat.
I sms:et stod det -den HÄR katten ska jag ha, annars blir det ingen!

Vi ringde så klart på annonsen snabbt som ögat och tingade honom rakt av.
Dock fick jag en smärre chock när jag såg priset -ELVA TUSEN?!
Jag trodde att han hade blivit galen. Vi hade ju egentligen kanske inte en köpa-katt-budget precis.
Och rasen Neva Masquerade hade jag aldrig ens hört talas om. Så jag började googla om dom https://www.sverak.se/kattraser/neva-masquerade/

Och när jag läste där så tyckte jag att det kändes som en typ fullträff på allt som jag gillar med katter. Stora katter, med stora tassar. Samson såg ju nästan ut som en liten ragdoll.


Att dom är lite allergivänliga var ju inte egentligen inte viktigt för oss eftersom att ingen i familjen är allergisk. Men vad sjutton. Det är ju alltid ett plus om man får främmande som är känsliga.
För en del allergiker som på grund av sin allergi aldrig har kunnat vara med andra katter kan ju faktiskt ha Neva/sibirisk katt. Självklart fungerar det ju inte för alla tyvärr. 
Som med allt annat här i världen så fungerar det ju olika för olika människor. 
Men det är ändå en lyckligt lottad skara allergiker som faktiskt har så tur att dom tål just den här rasen. Vi har ju kvar våran huskatt Silver som är 14 år. 
Så hemma hos oss kan man ju omöjligt veta om man tål våra Nevor eller inte, eftersom att Silver bor här och det finns ju spår av honom överallt så kan ju den som är allergisk känna av honom. 
Men det finns en del som erbjuder att man får komma och hälsa på och testa att gosa med Nevor och Sibiriska katter hos så kallade testhem. Där bor det inga andra djur som folk med allergi kan reagera på så då är det lättare att testa om man tål eller inte.

Att vi hittade denna ras var en ren slump egentligen. Vi hade ju inte en susning om att den ens fanns. Sibiriska katter visste man ju om men jag hade ingen aning om att dom hade en syster-ras.
Och eftersom att vi inte var ute efter en särskild ras egentligen så hade vi ju liksom inte pluggat på innan vi ens tingade honom. Man skulle kunna säga att det var lite som att köpa grisen i säcken.
Vi skyndade ju oss bara att övertala hans underbara uppfödare om att VI var dom som vi önskade att hon skulle välja. Vi förstod att många skulle vara intresserade av honom. Och hon valde oss 💓
Det är nästan som en kärlekshistoria, kärlek vid första ögonkastet. Bara en bild liksom. Vi var helt sålda och väntan kändes olidligt lång. Jag älskade när det plingade till på messenger och uppfödaren hade skickat en bild på honom. Det är en av anledningarna till varför vi har startat just denna blogg, vår facebook sida och vårt instagramkonto. För de som tingar kattungarna är väntan superlång. Och man kan inte få nog av att se bilder på sin lilla kärlek. 
Så tanken är att man ska få vara med så mycket som det bara går.

När vi fick hem Samson var han allt vi hade önskat oss och lite till. Han var sån himla skön filur. Han var så himla mysig, nyfiken, sällskaplig. Han hade så söta sätt att ligga på och när man bar på honom var han så där som ragdolls är lite kända för att vara, han liksom bara hängde som en söt liten nallebjörn. Jag förälskade mig i hans stora runda tassar. Han kurrade så fort man tittade på honom. Han ville hänga med överallt precis hela tiden, som våran hund.

Sen fick vi liksom mersmak och blodad tand. Vi läste mer om Nevor. Började följa olika konton på facebook för Nevor. Vi blev lite intresserade av att kanske prova ställa ut på en kattutställning. Allt kändes så spännande. Och i den bubblan så blev det liksom bara så att vi "råkade" köpa en hona också. Våran älskade Savannah.
Hon är också helt underbar. Våran lilla prinsessa. Hon är inte lika mycket för att vara i famnen och är inte lika så där att hon nödvändigtvis alltid måste vara med överallt på samma vis som Samson. Men, hon älskar att "prata" så fort man tittar på henne och säger hej så börjar en diskussion. Hon svarar på allt man säger. Hon ÄLSKAR att bli kammad och kliad och vill gärna att man ska sitta med henne på golvet och klia henne i evigheter. Hon älskar att bli kammad så mycket att hon har lärt sig att känna igen ljudet när jag öppnar lådan där jag förvarar kammarna och borstarna. Då kommer hon snabbt som attans. Hon är otroligt kärleksfull och trots att hon inte uppfattas lika framåt som Samson, hon är liksom mer den som hellre håller sig undan om det blir för mycket liv och rörelse. Och då skulle man ju kunna tänka att hon skulle tycka att det är jobbigt med småbarnen i huset. Men hon är väldigt förtjust i barnen, speciellt våran son. Hon är bara helt enkelt en fantastisk prinsessig katt som på sitt prinsessiga sätt glider omkring här i huset.

lördag 10 augusti 2019

Äntligen Lördag

Det är så gulligt när dom med vinglande steg kommer gåendes mot en, alldeles pyttesmå dunbollar.
Det känns kul och lovande att dom redan är så sociala med oss människor
och vill ha närhet av oss och inte bara nöjer sig med att leka med varandra som enda alternativ.
Jag har ju aldrig haft en kull förut, så det är kanske inte märkvärdigt. 
Kanske är det alltid så. 
Men jag tycker att det känns lovande att ingen av dom verkar rädd eller osocial.

Dom är nyfikna och vill utforska världen mer och mer.

Det är inte alltid så enkelt att blogga med en Neva i huset. 
För dom är ju väldigt sociala varelser. Dom ska vara med överallt, oftast.




Som att sitta i vägen för datorn. Det är bästa sättet att få total uppmärksamhet 😂
Men det funkar ju att ligga på sidan av också, i alla fall efter man har hunnit bli lite klappad och pussad på.

Vi har tagit lite nya bilder på småttisarna. Dom är så vackra med sina vackra blå ögon.
Under bilderna skriver jag vem som är vem 😊😍

Zion

Irelia/ Alma

 Ziggz
 Zed


 Akali

 Zion

Irelia (Alma)
     
Akali

 Ziggz

Zed


Det är inte den enklaste uppgiften att få fina bilder på små buskorvar som inte vill vara still en enda sekund. Men ibland lyckas man i alla fall få någon fin bild 😋😍

Hoppas att alla får en fin dag 💓

Vår älskade lilla krigare Rip Wheeler! Han föddes sist i kullen. Och när han kom ut så var han i princip död. Han var kritvit, totalt lealö...